Vett & etikett

När det blir dags för middagen finns det många oskrivna regler på vad som bör göras och inte. Idag är vi inte så etikettsbundna som förr, men det skadar aldrig att vara extra artig och uppmärksam på en tillställning som ett bröllop, där många äldre är inbjudna.

Här finns några korta tips och goda råd, som hjälper dig genom middagen utan större besvär.

Om man av någon anledning har mobiltelefon med sig stängs den, eller ialla fall signalen av innan middagen.

Vid formella middagar bör männen söka upp sina bordsdamer enligt placeringslistan och föra dem till bordet, och väl vid bordet bör mannen dra ut stolen till sin bordsdam innan han sätter sig.

Om det är en middag utan bordsplacering ska du tänka på att inte lämna ”luckor” när du sätter dig vid bordet. Det är inte roligt för dem som sist kommer till middagsbordet om de skall behöva leta efter lediga platser här och var.

Handväskor hör inte hemma på bordet, utan mindre aftonväskor läggs i knät under servetten, och axelväskor hängs på ryggstödet.

När man satt sig ner lägger man servetten i sitt knä, och om man lämnar bordet under middagen, vid t.ex. en buffé, lägger man servetten på stolen, inte på bordet. Sitt rak i ryggen och ät snyggt.

Man röker inte vid bordet

Man lämnar inte middagsbordet för att besöka toaletten, ringa samtal eller för att röka.

Om det är en flerrätters middag och du inte vet vilka bestick som skall användas är det lämpligt att vänta tills andra börjar, och se hur de gör.

När någon håller tal skall man varken prata, äta eller dricka. Lägg ner besticken medan talet hålls och försök, även om talet är urtråkigt, se ut som att du lyssnar intresserat.

Är det du själv som håller tal så försök att göra talet kort. Ett ”dåligt” kort tal, är faktiskt att föredra framför ett långt ”bra” tal.

Man börjar inte äta innan alla vid det egna bordet fått mat och dryck, och man börjar inte dricka förrän efter välkomstskålen.

Vid en skål höjer man sitt glas ungefär till hakan, försöker ha ögonkontakt med den som utbringat skålen, dricker en klunk och ser igen på den man skålar med innan man ställer ner sitt glas.

När man lämnar middagsbordet lägger man servetten slarvigt ihopvikt bredvid tallriken (servetten skall aldrig slätas ut och vikas som om den vore oanvänd), och skjuter in stolen efter sig.

Ibland kan bordsplaceringen bli ett olyckligt kapitel. Man kan ha oturen att hamna vid ett bord där ingen känner någon, och där man inte tycks ha något gemensamt att tala om. Om så är fallet bör man ändå försöka få igång en konversation, om inte annat för att middagen annars kommer att bli olidligt lång.

Om man inte vet vad man ska säga är det bästa sättet att ställa frågor. Detta handlar givetvis inte om en regelrätt utfrågning, men som exempel kan man fråga vilken relation de andra gästerna har till brudparet, och berätta lite om sig själv. Lyssna på vad som sägs, och försök se intresserad ut, även om du egentligen inte är intresserad alls. Man kan också kommentera eventuella bordsdekorationer, vinet eller maten, men naturligtvis inte i negativa ordalag.